Läskigt

Kusin vitamin är här så därför har det inte blivit några inlägg på ett tag. Vi har det bara bra, har inte gjort så mycket. Mest latat oss. Men det behövs det med.
Skönt att veta att det finns folk som bryr sig om mig. :P Men det är inte alltid lätt att prata med er som är jämnåriga. Det känns som att vi borde vara på samma nivå, men ni ligger så långt framför mig så jag känner mig så underlägsen. Det blir helt fel i huvudet på mig då. Jag skulle så gärna vilja prata med er, låta lite av ångesten försvinna. Men det känns som att ni kommer dömma mig, och bara säga. "Men ryck upp dig, sluta fjanta runt" Även fast jag vet att ni inte är sådana männinskor, ni är underbara. Men min hjärna säger åt mig att ni kommer skratta, så det blir så fel. Nån dag kanske jag kan ta mod till mig och be om råd och hjälp, men i nuläget är det för läskigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0